Språk är en rikedom

Det finns 24 officiella språk i EU. Som EU-medborgare kan du kommunicera med EU-institutionerna på vilket som helst av dessa språk och få svar på samma språk. Alla EU-rättsakter publiceras på de officiella språken (utom på iriska).

I Europaparlamentet har de folkvalda också rätt att tala vilket som helst av de officiella EU-språken. Det är en viktig demokrati- och jämställdhetsfråga.

Utöver de officiella språken finns det över 60 regionala språk eller minoritetsspråk i EU som talas av cirka 40 miljoner människor. Här finns baskiska, frisiska, jiddisch, katalanska, samiska och walesiska. EU finansierar initiativ som ska skydda och främja minoritetsspråk.

En opinionsundersökning från 2012 visar att européerna är mycket positivt inställda till flerspråkighet. 98 procent anser att goda kunskaper i främmande språk är viktigt för deras barns framtid. 88 procent anser att de själva har nytta av kunskaper i andra språk än modersmålet. 72 procent stöder EU:s mål att alla ska lära sig minst två främmande språk och 77 procent tycker att bättre språkkunskaper borde vara en politisk prioritet.

Att lära sig ett språk konkurrerar inte med inlärning av ett annat språk. Tvärtom visar vetenskapliga undersökningar att ju fler språk man kan, desto enklare blir det att lägga ett nytt språk till paletten. Det effektivaste sättet är att låta barn lära sig främmande språk redan som små. Det har visat sig att detta leder till både snabbare språkinlärning och fördjupade kunskaper i modersmålet.

Ett av målen för EU:s flerspråkighetspolitik är att alla i EU ska tala (minst) två språk utöver sitt modersmål. Kunskaper i främmande språk underlättar förståelsen för andra kulturer, vilket är oumbärligt för oss som lever tillsammans i ett flerspråkigt och multikulturellt Europa. Betydelsen för konkurrenskraften är uppenbar.

Flerspråkighet är vardag i många länder, se t.ex. på Kanada, Schweiz och Belgien. Eller Luxemburg, där barnen lär sig t.o.m. tre språk: luxemburgska, tyska och franska.

Av hävd är vi stolta över vår välfungerande tvåspråkighet i Finland. Svenskans ställning grundar sig på vår närmare 800-åriga gemensamma historia. Undervisning om de nordiska ländernas historia och vår gemensamma värdegrund får inte glömmas bort. En nation bör känna sin historia. Det nordiska nätverk som byggts upp inom statsförvaltingen under decennier borde utnyttjas bättre. Det har föreslagits att man kunde införa ett mentorprogram inom förvaltningen och i näringslivet för att överföra kunskap och erfarenheter till yngre generationer. En av orsakerna till att svenskan infördes som ett obligatoriskt språk var att ge också finskspråkiga möjlighet att lära sig de båda inhemska språken och därigenom lika möjligheter på arbetsmarknaden.

Också samiskan har officiell status i vissa kommuner i Finland och är fötjänt av allt stöd det kan få.

Språk väcker allt som oftast starka känslor – både för och emot. Det är helt naturligt, det är en så väsentlig del av vår identitet. Men jag ser ingen orsak till att sätta språk mot varandra – att lära sig ryska eller andra språk vars betydelse stiger, t.ex. kinesiska eller spanska är inte alternativ som utesluter varandra. Jag hoppas vi kan begrava den illa klingande tvångssvenskan och istället lyfta fram ett uttryck vi använde tidigare – språk är en rikedom.

Gun-Britt Tirri jobbar som översättare

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s